Jag har inte mått helt bra den senaste tiden, så idag släpade jag mig iväg till läkaren.
De tog ett EKG för att kolla upp mitt hjärta, då det är en del av det som spökat.
En liten avvikelse visade det på, men ingen fara och inget som behöver följas upp.
Jag fick däremot med mig lite medicin hem för den ångest och hjärtklappning jag har. Och så en samtalstid till en kurator. Jag känner mig nervös inför det, men samtidigt lättad. Det här steget borde jag ha tagit för 16 år sen. Det kanske är dags nu helt enkelt?