Det här med sjukdomar, SOM VI ALDRIG HAR, har verkligen tagit priset i vår familj nu alltså! Jag har ju verkligen fått äta upp att jag sa på min arbetsintervju att vi aldrig är sjuka, har inte en enda vabbdag sen 2011. Tji fick vi!
Igår kväll fick Thristan lite feber, desto mer feber inatt och han har sovit oroligt och varit uppe till mig flera gånger. Men imorse vaknade han feberfri och hur pigg som helst och gick till skolan. Han är fasen aldrig sjuk, får feber max ett dygn. Han har aldrig missat skolan pga sjukdom tex. Men nu ikväll är han krasslig igen, hostar och är mosig. Grannen kom upp med Alvedon åt honom förut då våran var slut. Får se hur han mår imorgon. Han hostar lite nu och det låter faktiskt lite som kruppen när han var liten. Vi räknade ut att vi har fler sjukdagar än friska dagar i februari iallafall. Och de där vabbdagarna som vi inte tagit ut sen 2011, de har vi tagit ut 10 av i februari. Haha, man kan ju bara skratta åt eländet!
Det känns så himla tråkigt att det är så här i början av ett nytt jobb, jag visar ju inte upp mig från den bästa sidan direkt. ”Vabb idag igen”. Det är väl inte mycket att göra åt saken såklart, och det är ingen som säger något om det. Tvärtom. Men inom mig så känns det surt!
Nu väntar sängen strax, ska bara se så Thristan somnar om… Han ligger nu inne i sitt rum och yrar ”jag är faktiskt förkyld” och ”jag mår ju inte bra” mumlar han. Gubben. Jag har haft pysseltjejerna här ikväll också. Mysigt!
Bjussar på bilder från idag närjag var hemma på lunchen och solen lyste in, underbart!
