Usch, det här var verkligen en tung morgon. ”Problemet” ligger hos Thristan. Han har sedan dagisstart nu efter sommaren blivit riktigt mammig. Han vill gärna sitta i knät, bli buren på, pussas och kramas, hålla handen osv. Han har stenkoll på vart jag är och vill hela tiden vara i närheten. Oerhört mysigt såklart!
Men när han ska lämnas på dagis så blir han ledsen. Han gråter inte, men han blir märkbart ledsen och kryper tätt intill mig för att kramas och släpper sen inte taget. Han tittar bara ner i marken och mumlar att han inte vill vara där utan gå hem med mig. Thexas springer in direkt och bryr sig inte det minsta istället.
Thristan har aldrig varit svår att lämna på dagis tidigare. Jag har såklart pratat med personalen om detta vid ett flertal tillfällen de senaste veckorna. De ser samma sak som jag, Thristan drar sig undan. Han undviker barnen som stojar och låter och sätter sig gärna för sig själv istället. Jag vet inte om problemet ligger i dagiset just, för där vet jag att han trivs och har det bra. Thristan har alltid varit lugn och försiktig, men jag vill ju inte att han ska vara ledsen på dagis.
Det går såklart över när jag går därifrån, men som sagt – han drar sig undan. Han skulle absolut behöva gå i en mindre barngrupp där han får synas ordentligt, för det tvivlar jag ibland på att han gör. Förmodligen så är han extra känslig nu när han varit ledsig från dagis under hela sommaren, och när han väl börjar igen så ska lillebror vara där också.
Om ungefär 3 veckor så börjar jag jobba heltid och det kommer bli en stor förändring för oss alla här hemma. Just nu går barnen på dagis 3 timmar/dag och det blir ju en mjukstart för dom vilket jag tror är bra. Samtidigt så vill jag bara ta med mig Thristan hem när han blir sådär tillbakadragen på mornarna.
Det är riktigt svårt och idag var det en ledsen mamma som gick med tunga steg hem. Jag hoppas verkligen att det blir bättre snart, att han blir en glad kille som studsar in på dagis som han gjorde förr. Kanske släpper det när han får gå heldagar sen. Bli en i gänget, äta mat med de andra barnen, ta lite plats.
För just nu gör det ont i mammahjärtat. ♥ Älskade Thristan – för dig gör jag ALLT.
Vet hur du känner dig gumman, har varit med förr. Tycker ändå att det är lite konstigt att han beter sig som han gör och som du redan skrivit, skulle han troligtvis trivas i en lite mindre grupp. Men först och främst försäkra dig helt och hållet om att det inte hänt något på dagis, att något barn/personal är dum emot honom. För det vore ju hemskt. Jag vet av egen erfarenhet att det förekommer bra mycket oftare än man tror och det kan vara svårt att luska fram. Kram på er <3
Usch, sånt där är hemskt. Får tårar i ögonen för jag vet hur ont du har. Vilgot hade en sån period förra året, men han gallskrek, naglade sig fast i mig och ville inte att jag skulle gå. Så många tunga morgnar och många tårar blir det under den tiden. Usch!
Hoppas det blir bättre snart, både med Thristan och med ditt mammahjärta. Hejar på er <3