Vi borde vara tröttare än vi faktiskt är idag. Thristan hostade och var hes igår kväll och jag hade en orolig känsla i kroppen om att han skulle bli väldigt sjuk under natten. Det stämde. Klockan 01.50 vaknade han första gången, men somnade om ganska snart. Klockan 04.10 var det dags att vakna igen. Den här gången var han svårandad och märkbart dålig så han fick följa med och lägga sig mellan mig och Emil.
Han fick en mild dos utav krupp igen, inte alls lika farligt som i våras då vi fick åka till akuten med honom och inhalera adrenalin. Han sov till och från mellan oss, men så fort han väl somnade in så rosslade bröstet på honom och han vaknade. ”Mamma, jag sjuk” sa han. Stackars lillen. Vi var beredda på att ge oss iväg till akuten om det blev värre. Men när han väl vaknade på riktigt klockan 07.00 så var han pigg, om än lite trött efter en jobbig natt. ”Mamma, jag inte sjuk mer.” Skönt att han mår bättre och att det inte blev mer än så. Ingen feber, ingen förkylning, ingen hosta.
Thexas har varit gnällig hela dagen, ingenting har varit bra nog åt honom. Så det har varit en ganska tuff dag. Vi tog oss ut en sväng för lite frisk luft och så barnen fick sova skönt i vagnen. Nu hoppas vi på en skön natts sömn för allas del och att det händer lite kul imorgon. Pulkaåkning kanske?
