små ting påverkar små hjärnor.
jag antar att det är sant. just nu känner jag mig liten. liten och helt betydelselös. men jag vet att allting ordnar sig imorgon. det gör det alltid. han nyktrar till, inser sitt misstag och ber om förlåtelse. alltid samma visa. och jag vet, jag borde verkligen inte ta åt mig. men idag gjorde jag det. rejält. just nu svider det innanför ögonlocken, och jag vet inte om det är för att jag är så trött och utmattad som jag faktiskt känner mig, eller om det är för alla tårar som frodats där inne ikväll. och det svider lite extra mycket i hjärtat över att han inte är här hemma hos mig istället för att vara i sälen med några vänner. bara för att det är just den här helgen liksom. glädjebesked igår, och sen for han. det gör ont. men snart är han hemma hos mig igen, och vi får rå om varandra ordentligt. det kan vi nog behöva efter en kväll som denna.
