I november så bytte vi sovrum här hemma. Barnen fick nya sovrum och vi tog Thristans gamla sovrum.
Fram tills idag har vi haft en blå/vitrandig fondvägg och mina kläder har legat i ca 10 kartonger där inne.
Inte alls ett lugn och harmoniskt sovrum alltså.
Men idag fick Emil ett ryck och började göra iordning där inne. Så nu är fondväggen ett minne blott.
En till garderob är på väg upp just nu så snart kan jag plocka fram alla kläder också. Så skönt!
Idag har jag spelat och sjungit på ett dop. Det blev snabbt påkommet, då de som egentligen skulle ha spelat och sjungit blev sjuka. Så då ryckte jag in. Förstår själv paniken hos föräldrarna om det hade hänt mig! Det gick bra och dopet var så otroligt fint! Prästen drog en liknelse mellan Emil i Lönnberga och Alfreds relation till dopet. Så otroligt vackert att jag fällde en tår. Blödig mamma som man är. Emil och barnen fick sitta ute i bilen och vänta under tiden, men det hade gått så bra så. Med en telefon, iPad och napp till hjälp så var alla tre barnen nöjda och glada.
I eftermiddag har vi haft besök av Emils föräldrar. Kaffe, fika och prat. Så mysigt att bara vara.
Thiara har återigen bökat när det gäller amningen. Jag fick skicka iväg Emil till affären nu ikväll för att köpa ersättning, men då åt hon minsann! Fy sjutton vad jobbigt det är! Hoppas det vänder snart…
Nu börjar Emil bli färdig nere i sovrummet så vi kan bädda för att sova där sen. Eller – han och Thiara får sova till en början. Jag ska jobba några timmar hade jag tänkt. Har jobbat till 00.30-01.00 om nätterna, det gäller att passa på när man inte har en bebis hängandes på armen/höften.
